Angöring 2010.08.05.                                                                                                                         Foto: Jan-Anders Månsson

 

 

 

Historik om Flaggskär.

 


Det spekuleras om huruvida de tidigaste bosättningarna härrör från vikingatiden. En del tidiga spår efter husgrunder benämns "vikingahoddorna" enligt Tore Noblings anteckningar. Det är inte helt uteslutet att det är så, det finns fynd på Historiska Museet med bitar av bronsspänne, flintskärvor och brända benbitar. En del av detta är daterat till järnåldern. Flintstenar har hittats på havets botten vid Flakaskär, det lär ha använts som barlast på de skepp som lastade fisk på ön. Men man kan ju även tänka sig att vikingar på sina rundturer i Norden hade speciella återkommande bo-/övernattningsplatser nära sina förflyttningsstråk. Möjligen lade man då ner lite möda på byggnationen för att få lite skydd mot väder och vind på denna plats i den yttre skärgården. Ett skeppsvrak hittades i Ryamar vid Sturkö som härrör från mitten/sent 1200-tal, av formen att döma så verkar detta vara ett skepp cirka 14 meter långt och ett par meter brett. Spetsgattad både för och akter och avsett för rodd och enklare segel. Det kan i alla fall tyda på att det funnits vikingar i närheten av Flakaskär. Prover tyder på att det är byggt av trä från närområdet. Se länk: http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Ryamad.pdf

 

 

Ända in på 1800-talet användes namnet Ormaskär parallellt med namnet Flakskär. Enligt den tidigare läraren på Senoren, Hjalmar Berglund, skulle den södra/västra delen vara avskild vid det som kallas "krölet". Se bilden. Hjalmar Berglund drog slutsatsen att det gamla mans-namnet Ormar svarat för dess upphov.

Tore Nobling spekulerar ju i sin skrift om det var "snapphanar" eller andra som hade svårt att acceptera det svenska styret under 1600-talet som först befolkade Flakaskär. Eftersom de danskar som nu blivit svenskar kanske hade svårt för att gå ut i krig för svenska kungen så kan mycket väl yttre skärgården ha varit tillflyktsort undan myndigheternas kontroll. 1722 finns uppgifter om att Maltkvarn, Flakskär och Jerkö var obebodda. Men bosättare finns dokumenterat, via Skatte- och Mantalslängder, de kom till Flakskär 1789 och det var tre familjer och en ensam person som ett år senare hämtade ut sin familj. 1794 lär det ha bott fem fiskarefamiljer om 26 personer på ön. Det lär ha funnits någon form av lotsverksamhet på Flakskär, Anna Elmström från Sturkö, tjänstgjorde som lärarinna tre månader om året och avlönades av Kungliga Lotsverket för att undervisa lotsarnas barn. Detta var i början på 1880-talet, för Anna blev Sturkös första kvinnliga lärarinna 1886. Tittar man under fliken innevånare 1790-1900 så finner man följande:

"6/11 1791 Corpulerades Kronolotsen Måns Olsson från Flakeskär med Pigan Kristin Olasdotter ifrån Bredavik. (2:a vigseln på Flakskär)." och följande

"1803 Wigdes Kronolotsdrängen Ola Pettersson ifrån Långören med pigan Lotta Svensdotter ifrån Flakskär". Detta verkar ju i så fall ha pågått fram till 1880-talet.

Den sista som flyttade från skäret var Sven Andersson som flyttade till ett äldreboende i Korpakärr 1948.

 

 

Välkomna hit och bidra gärna med mer material...

En del av ovanstående information har erhållits av Lennart Elmström, Karlskrona, bördig från Sturkö.

 


Har ni förslag på innehåll, skicka E-post enligt nedan.

 

Jan-Anders Månsson © 2012  • Email: janandersmansson@gmail.com